Sammanfattning av LSS-utredningen av våra jurister

LSS-utredningens särskilda utredare Gunilla Malmborg var på pressträffen den 10 januari noga med att betona att besparingskraven har tagits bort från utredningens uppdrag. Ändå är kostnaderna för assistansen det första som presenteras i LSS-utredningens sammanfattning och det genomsyrar också hela utredningen. Målsättningen, enligt Malmborg, har varit att få till stånd en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans, mer ändamålsenliga och träffsäkra insatser och få till stånd en lagstiftning som främjar jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. För att genomföra detta föreslår hon bland annat att barn under 16 år och alla med psykisk funktionsnedsättning inte längre ska ha rätt till personlig assistans. Tre nya LSS-insatser införs som kommunerna ska ansvara för.

En sammanfattning av de förslag som berör personlig assistans:

  • Statligt huvudmannaskap för personlig assistans som ska heta assistansersättning.
  • Som tidigare kommer kommunerna att finansiera en del av kostnaden för assistansersättningen, upp till 20 timmar i genomsnitt per vecka.
  • 20-timmars gränsen för grundläggande behov försvinner.
  • Personkretsarna ska vara kvar.
  • Barn under 16 år kan inte beviljas personlig assistans.
  • Barn och vuxna över 16 år kan beviljas personlig assistans för de grundläggande behoven personlig hygien, av- och påklädning, måltider och kommunikation. Även fortsättningsvis ställs krav på att personlig assistans ska vara till för dem vars behov är av personlig och integritetskänslig art. Man pratar om att ”…det är trots allt en skillnad mellan att ta på sig underkläder eller ytterkläder eller att få hjälp med att dela sin smörgås eller bli matad med den.”
  • Det femte grundläggande behovet ”behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” tas bort.
  • Dubbel assistans kommer att beviljas enbart om behovet inte kan tillgodoses genom bostadsanpassning eller hjälpmedel.
  • En schablon för övriga behov om 15 timmar per vecka införs. För behov utöver detta får en ansökan göras.
  • Beredskap tas bort.
  • Schablonersättningen blir kvar, men ska finnas i fler nivåer och differentieras. Till exempel blir schablonbeloppet högre om assistansen utförs på OB-tid. Endast 93,5 % av schablonbeloppet betalas ut om assistansen utförs av en anhörig som lever i hushållsgemenskap med den som är assistansberättigad.
  • Sjuklönekostnader ska ingå i schablonbeloppet.
  • För att beviljas tillstånd att bedriva assistans ska ett villkor vara att nivåerna på de anställdas lön, försäkringar och pension minst följer ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige för motsvarande arbetstagare.
  • Försäkringskassan ska minst vart tredje år följa upp den försäkrades behov av assistansersättning, men om den försäkrade har fyllt 65 år behöver någon uppföljning inte göras.
  • Nya lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Från och med den dagen ska alla beslut om personlig assistans som kommunerna fattat anses utgöra beslut om assistansersättning och vara Försäkringskassans ansvar enligt SFB. Mellan 1 januari 2022 till 31 december 2024 ska de som har ett beslut om personlig assistans eller assistansersättning ansöka om sådan ersättning på nytt eller vända sig till kommunen och ansöka om någon av de nya insatserna i LSS. Senast 1 januari 2025 upphör sedan alla beslut om personlig assistans och assistansersättning som meddelats före 1 januari 2022 att gälla.

Tre nya LSS-insatser införs, alla i kommunal regi:

  1. Personlig service med boendestöd, i vilken ledsagning ingår. Kan beviljas för både barn och vuxna. Kan beviljas för aktivering och motivering, praktiska vardagsgöromål, ledsagning, egenvård, stöd vid föräldraskap m.m. Inget tak för hur många timmar som kan beviljas. Även de som bor i en bostad med särskild service ska ha rätt till insatsen i den utsträckning behovet inte tillgodoses genom stöd i bostaden.
  2. Förebyggande pedagogiskt stöd. För personer över 16 år med stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning. Den som har behov av att en person finns till hands för att förebygga eller bryta situationer som kan vara farliga ska kunna få detta genom den föreslagna insatsen. Insatsen bör endast vara tillför dem med ett stort behov av sådant sammanhållet stöd av ett begränsat antal personer. Om personerna även behöver praktiskt hjälp med grundläggande behov bör även detta ingå i insatsen. Omvårdnad ska ingå liksom stöd för aktiviteter utanför hemmet. Insatsen ställer krav på personalens kompetens. Ingående kunskaper om den enskilde krävs.
  3. Personligt stöd till barn. För personer under 16 år med stor och varaktig funktionsnedsättning som behöver hjälp med personlig hygien, måltider, klä av och på sig eller kommunicera. Eller för den som inte har fyllt 16 år och på grund av psykisk funktionsnedsättning har behov av hjälp som förutsätter ingående kunskaper om honom eller henne. Gäller barn med omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet, eller stor del av dygnet, och som på grund av t ex hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera funktionsnedsättningar samtidigt. Gäller också barn som har ett utåtagerande beteende med risk för att skada sig själv eller andra. Även t ex vid behov av stöd på grund av medicinsk problematik som kan ges i form av egenvård, t ex vid epilepsi eller andningssvårigheter eller för personer som har shunt eller behöver sondmatning. Hjälpen ska ges både i hemmet och vid aktiviteter av ett fåtal personer med lämplig kompetens, utifrån ett genomsnittligt antal timmar per vecka. Insatsen ska säkerställa att barnet kan bo kvar hemma. Insatsen ska också utgöra ett stöd till föräldrar och syskon genom att bidra till ett fungerande vardagsliv för hela familjen. Ska möjliggöra förvärvsarbete för föräldrar. Det ska vara ett litet antal personer som arbetar hos barnet och familjen måste få inflytande över vem som anställs. Adekvat utbildning för personal och det kan vara hälso- och sjukvårdsutbildad personal. Hänsyn ska vid beviljande av insatsen tas till normalt föräldraansvar.

Det kommer att krävas tillstånd från IVO för att bedriva dessa nya insatser.

Vi anser att om man verkligen vill främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet så bör man bygga ut assistansen och inte kapa den. De nya insatserna presenteras mycket sparsmakat och därför är det svårt att se vad effekterna av förslaget faktiskt kommer att bli. I och med att det blir kommunerna som ska bestämma över utförandet av de insatser som ska ersätta personlig assistans för dem som inte längre kan erhålla detta, minskar självbestämmanderätten för funktionsnedsatta avsevärt. I och med att ansvaret för utförandet av insatserna läggs på kommunerna kommer man att få se olika tolkningar av de nya insatserna i de olika kommunerna. Så ser verkligheten ut redan i dagsläget för de personer som får sin assistans beviljad av kommunerna. Detta anser vi är mycket rättsosäkert. De personer som har turen att bo i en ”generös” kommun kommer dessutom att drabbas av en inlåsningseffekt. Om man flyttar från sin kommun måste ju beslutet prövas av en annan kommun, som mycket sällan gör samma bedömning av personens behov av insatser.

Det största problemet är att lagstiftningen redan idag är mycket urholkad. Det är ytterst svårt att beviljas personlig assistans och ännu svårare att beviljas assistans i rätt omfattning. Vi tycker inte bara att LSS-utredningen bör kastas i papperskorgen, men också att det krävs en återuppbyggnad av lagstiftningen för att verkligen kunna främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Vi kommer fortsätta att arbeta för det vi tror på.

/Linda Bergstrand, Karin Czubala, Maria Sjöblom & Ann-Marie Stolberg, jurister God Assistans.